vill inte orkar inte

varför ska de vara såhär är så fucking trött på att  gå i dom här korridorerna dagligen gråta och dra sig i håret finns ingen att prata med ingen att krama. finns det en tro? finns det ett öde? varför misslyckas man alltid? en tablett till så hade jag nått slut målet, va borta från lördag till måndag. fattar knappt själv varför jag är här. måste släppa taget börja någonstans. finns just nu inget hopp. min kärlek lämnde mig också....fan vad jag saknar dig varför väljer jag döden före dig? varför kan vi inte vara lyckliga. kommer alltid att älska dig djupt här inne i min krossade själ.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback