samma blod samma släkt, en besvikelse när man ställt upp och självklart när du fanns för mig. Jag känner mig tom och ensam det gör ont. Vem fan är jag och varför står jag här själv i mig själv? det gör ont att du valde bort min sida. Men kanske mådde du bättre så? jag gjorde inte det i alla fall, men kanske för att jag är så pass känslomässig människa? varje kväll värst när man tar ett bad, man tänker på döden vad gör jag här? varför andas jag? varför är jag, jag. Vad är det som gör ont? varför är jag ledsen.? jag önskade att jag fick sluta att känna såhär trodde att överdosen var min botten att vända om. Och ja alla ni som läser som alltid hatar mig så tyck att det är rätt åt mig. jag kan iaf stå för att jag är såhär och att jag gått igenom ett traumatiskt liv och att jag jobbade för hårt ställde krav på mig själv. en sak jag har fått lärt mig ställ aldrig för högra krav på dig själv, pressa aldrig dig själv. lyssna på kroppen när du börjar bli orkeslös. Man vill inte falla ner det tar tid att komma upp. det har tagit mig 10 månader att hamna på en ganska stabil fas. att välja ect före tabletter att gå kbt att ta tag i sin ekonomi själv utan anhörigas hjälp. att minst en gång om dagen gråta, att vara ledsen, att le lite och försöka att gå ut och gå. att vara deppig vissa dagar att stanna i sängen lite extra. samla krafter att komma tillbaka. Pengar är inte allt det gör inte en lycklig. det fick jag lära mig. trots att jag älskar mina jobb men kroppen orkar inte 24h jobb och sova varannan dag. för att man vill så mkt sparpengar på kontot ny bil insatslägenhet resa, ja allt! jag har gjort det nu och inte gjorde det mig lyckligare? visst va jag ledsen att sälja lägenheten men visst fine bor i radhus nu trädgård kan sitta ute och fika ha blommor osv, finns igentligen ingen status att äga eget. När man är inne i allt så tänker man inte man stannar inte upp. Det är nog viktigt att man gör det ibland. I Januari ska jag arbetsträna och det ska kännas bra om jag klarar det 25 procent. En början till ett nytt steg, men man ska inte förvänta sig att det blir så eftersom ect ger biverkningar tog mig 4 mån innan mitt minne blev hyfsat och det tar normalt upp till 6mån, ni som inte vet så är ect el behandling man tar bort dåliga minnen traumatiska händelser och ångest påskyndar processen att bli bra fortare. Man slipper äta olika mediciner som tex antidepp eller ångest medicin eller nattmediciner. Man sövs med lätt narkos behandlingen tar ca 20 min med uppvaket. Finner inte så mkt mera ord nu ska ta en cigg nu sen fasta tills narkosen i morgon, men om det finns någon därute som mår dåligt. Blicka inte tillbaka även om, det är jobbigt acceptera dig själv här och nu sätt upp små mål, unna dig små saker som får dig att må bra, vänd ryggen om personen som sårar eller gör dig illa. men man får sörja iaf lättaste sättet att acceptera och komma över det. Halva Sveriges ungdomar lider av psykisk stress ohälsa. Kunde jag ha spolat tillbaka tiden så hade jag förändrat mycket. Jag skäms inte längre för jaget annars skulle jag inte skriva det här.

sov gott.

samma blod samma släkt, en besvikelse när man

ställt upp och självklart när du fanns för mig.

Jag känner mig tom och ensam det gör ont. Vem fan är jag och varför står jag här själv i mig själv?

det gör ont att du valde bort min sida. Men kanske mådde du bättre så? jag gjorde inte det i alla fall, men kanske för att jag är så pass känslomässig människa? varje kväll värst när man tar ett bad, man tänker på döden vad gör jag här? varför andas jag? varför är jag, jag. Vad är det som gör ont? varför är jag ledsen.? jag önskade att jag fick sluta att känna såhär trodde att överdosen var min botten att vända om. Och ja alla ni som läser som alltid hatar mig så tyck att det är rätt åt mig. jag kan iaf stå för att jag är såhär och att jag gått igenom ett traumatiskt liv och att jag jobbade för hårt ställde krav på mig själv. en sak jag har fått lärt mig ställ aldrig för högra krav på dig själv, pressa aldrig dig själv. lyssna på kroppen när du börjar bli orkeslös. Man vill inte falla ner det tar tid att komma upp. det har tagit mig 10 månader att hamna på en ganska stabil fas. att välja ect före tabletter att gå kbt att ta tag i sin ekonomi själv utan anhörigas hjälp. att minst en gång om dagen gråta, att vara ledsen, att le lite och försöka att gå ut och gå. att vara deppig vissa dagar att stanna i sängen lite extra. samla krafter att komma tillbaka. Pengar är inte allt det gör inte en lycklig. det fick jag lära mig. trots att jag älskar mina jobb men kroppen orkar inte 24h jobb och sova varannan dag. för att man vill så mkt sparpengar på kontot ny bil insatslägenhet resa, ja allt! jag har gjort det nu och inte gjorde det mig lyckligare? visst va jag ledsen att sälja lägenheten men visst fine bor i radhus nu trädgård kan sitta ute och fika ha blommor osv, finns igentligen ingen status att äga eget. När man är inne i allt så tänker man inte man stannar inte upp. Det är nog viktigt att man gör det ibland. I Januari ska jag arbetsträna och det ska kännas bra om jag klarar det 25 procent. En början till ett nytt steg, men man ska inte förvänta sig att det blir så eftersom ect ger biverkningar tog mig 4 mån innan mitt minne blev hyfsat och det tar normalt upp till 6mån, ni som inte vet så är ect el behandling man tar bort dåliga minnen traumatiska händelser och ångest påskyndar processen att bli bra fortare. Man slipper äta olika mediciner som tex antidepp eller ångest medicin eller nattmediciner. Man sövs med lätt narkos behandlingen tar ca 20 min med uppvaket. Finner inte så mkt mera ord nu ska ta en cigg nu sen fasta tills narkosen i morgon, men om det finns någon därute som mår dåligt. Blicka inte tillbaka även om, det är jobbigt acceptera dig själv här och nu sätt upp små mål, unna dig små saker som får dig att må bra, vänd ryggen om personen som sårar eller gör dig illa. men man får sörja iaf lättaste sättet att acceptera och komma över det. Halva Sveriges ungdomar lider av psykisk stress ohälsa. Kunde jag ha spolat tillbaka tiden så hade jag förändrat mycket. Jag skäms inte längre för jaget annars skulle jag inte skriva det här.

sov gott.

Berör mig både i hjärta och själ finner inga ord att beskriva att hon är grym och stark har följt alla dagar sedan denna tragiska olycka inträffade hennes liv.

 

 

visst är man fjantig att lyssna på hemmagjorda låtar? men så var det när man var yngre.

 

 

påminde posze om att det var dags att tända ljus för våran älskade vän Rami som hastigt lämnade oss för 2 år sen. Saknaden är stor och orättvis.

 

Kuggnäsfestivalen 2004 med min storebror hittade lite gamla vänner också på bilden.

 

Ullared gick bra fynda mycket fint både jag och syrran! har fyndat lite mera idag på strömsbacka, och igår så va jag och mormor och fika hos linnea efter det drog vi till hela människan i heby och sen liljas för att käka lite. I morgon när jag är på ect så kommer lisa och tapetserar vardagsrummet så borde snart lägga upp bilder på hur fint det är här hemma! det tar sig. Men det tar tid. Väntar också på min ring nu när man har investerat sig det. Ja helg i morgon då, ska ha bettan Camillas pappilon eftersom hon drar till Halmstad. På lördag blir det hem till svärmor om jag mår bra efter ect söndag på 92 års kalas till den andra generationen på pappas sida Brundin. Känner mig mest av allt just nu i ett känslomässigt tillstånd ect i morgon möten hit och dit. Kbt ja allt, till och med jag ringde idag för att fråga om ect när jag ska vara där i morgon så kände skk från av 95 igen mig. Man har ju legat inne ganska mycket men endå pinsamt. Man vill liksom bara glömma det! Hörs.

 

idag så har jag varit på KBT möte igen, blir alltid lika trött och får ont i huvudet eftersom man måste dra upp så mycket känslor som gör ont. Bestämde mig för att lämna kiss prov också kan vara bra så att jag får

tillbaka mitt körkort tidigare. Skulle kännas bra att kunna få börja jobba lite tidigare om det så går. Deprimerad ja det är svårt att förklara hur man känner hur man tänker, men dom tycker att jag fortfarande ligger i risk zonen att inte kunna hantera press eller stress för att ta en överdos igen. Jag är glad att jag får en sån bra hjälp att må bra igen, för det finns jätte många därute som inte får det eller som inte vill. Sköterskan tycker iaf att jag har gett framgång jag har mina punkter att jobba en för en, jag är stark och har en vilja att klara av allt jobbigt. Hon sa att det är sällsynt att människor tänker som jag. Jag måste inse att jag är värdefull, fin och bra på mina sätt även om det inte känns så. Posze följde med och han frågade mig om jag hade gråtit men det ville jag inte erkänna och han sa att det är inge fel med att gråta skäms inte för att säga det. Känns skönt att ha hans stöd i allt. Då slipper man att känns sig ensam, jag är glad att jag fick chansen att ha han vid min sida att vi har överlevt allt som vi gått igenom. Vi knallade också ner på stan kollade lite följde med han till ams sökte utbildning och sen ville han ta en fika. Det får mig att le eftersom han aldrig brukar att fråga om sådana saker. Inatt åker vi till Ullared med syrran Sebbe har tur eftersom det finns tv i baksätet så han kan kolla på filmer. Nu längtar jag faktiskt tills vi blir 3 i våran familj.  Åren går och man vill utvecklas men man måste ta en sak i taget, har även skickat lite cv till Norge också. Ska slänga upp lite bilder från Malaga älskar att vara där med sebbe vi har alltid så kul, så vi har varit där engång om året nu så jag hoppas på nästa också. Nu ska jag vila uppdaterar när jag kommer hem!

 

 

 

hej bloggen, bakom den fasad som livet rullar varje dag då man ler fast man inte är lycklig? alla säger fint hem, du klär dig bra si och så. Du mår bättre. Men mitt inre jag, jaget är olyckligt bråkar om mig själv att jag inte orkar mera. Men vad är det som får mig att stanna kvar? häri nuet? önskade att jag slapp att känna såhär. Att kanske känna att en dag vara lycklig? Kärlek. Vad är det för ett skit? känns som om att den inte hittar hit känns som om att kärleken till mig själv att den tagit slut. Känner att det finns så många andra starka människor utan brister? Varför brast jag? varför hamnade jag här? känner ingen kärlek bara ett starkt tomt hål av saknad. Senast jag var lycklig var hemma hos peter på hans födelsedags fest sista gången jag träffade den så underbara människa på jorden. Känns som om att jag är den enda personen som lever i det förflutna fast tiden rinner så fort, varför stannade jag upp och inte lever i nuet? Varje gång som jag ser i sebbes ögon känner jag kärlek fast jag ibland saknar vissa stunder med han i början. Mycket som vi kunde ha gjort olika. Och visst finns det faser i livet som vi gått igenom på dom här 4åren, men det är svårt att förklara för han att förstå hur allt känns. Önskade ibland att han kunde se mig i ögonen och förstå ja just så här känns det. Kanske är det för hans som jag inte vill ge han den smärtan att lämna jorden då jag vet att det är jobbigt att mista kärlek? ibland känns det som om att det är fel på mig. att alla ser ner på mig efter att jag hamnade på psyk efter intoxerant? ibland så tänker jag också på att jag flyr från det som gör ont. Precis som vattumannen gör. Finns också säkert massor av folk som vill ha jobb, kärlek och pengar? och jag klagar på mitt liv. Jag är trasig. Jag saknar, jag ler mera en vad jag igentligen borde? jag måste ha haft en ängel vid min sida då jag hamnade i sista överdosen eller var det bara jag som tog för lite tabletter? jag är glad att jag försöker iaf. Nått framsteg? vem vet inte jag iaf.