en månad på avd 95
Man sitter i rökrummer mot elementet röker sin cigg. Varför är man här, varför hamnade jag här? var det öder? Babe säger till mig att fan ryck upp dig sluta att deppa. Förlåt men det går inte även om jag så gärna vill. Känner mig som en ältande och den mest sämst människan. Att jag inte kommer någon vart. Jag bara skrivver här när känslorna bubblar över mig. Pappa varför hör du aldrig av dig? känns som om att man inte har en pappa längre. Skäms du ? orkar du inte att bry dig? eller vad handlar allt om? misstag gör vel alla, det har du vel också gjort? jag vet inte längre vad jag ska ta mig till. Känns som om att jag skriver samma ord hela tiden? saknar sommaren 2011 mådde så bra då.. Saknar verkligen vissa människor i mitt liv. Att vissa som man skadat att ni ska veta att det finns en saknad. Jag är inte så att jag kan hata andra, kan vara arg men jag är mer den där toffeln, som Ida även om hon slog och höll på endå saknar man henne ofta, svårt att förmedla jag vet att du hatar mig. Tara man messar henne man mailar henne aldrig något svar, man brydde sig för mycket och hennes kille betedde sig som han gjorde. Men jag hoppas att du lyckas och är lycklig.jag inte hade haft dom små runt omkring mig då hade jag gett upp det här, hoppat från vallby bron eller en långtradare eller så hade jag supit ner mig och stoppat i mig det jag fick tag i. Många människor som aldrig varit med om denna känsla tycker att man är sjuk. Men det är så när allt bara sprack. tänk att du håller i en annans hand men tappar taget faller längst bort långt ner. Om jag endå hade en ljuspunkt som jag kunde sträva efter. Jag minns första veckorna här. Hade så mycket att tänka på då och jag visste inte i vilken del jag skulle börja i. Idag är det 1 månad som jag varit här. Idag är jag tom finns inte saker som gör mig lycklig inte heller pengar. Istället finns det JAG saknar, saknar att sitta i min prolog bil och köra Ransta eller mina andra gamla distrikt , jag saknar att jobba med äldre på mitt jobb sprida glädje och vara lycklig. Lägga mig i sängen brevid min babe, fylla hans hjärta med kärlek. Jag kommer ihåg mig som en tjej som tränade som va i stallet ödmjuk snäll och skrattade ofta. Jag har varit en lycklig blondin även om jag varit med om så mycket. Jag var engång "trygg" med mr E men det är nog det starkaste jag fann mig själv då han lämnade mig på gatan och skaffade Linn. Hade det aldrig hänt så hade jag aldrig träffat Posze. Även om vi haft ett stormigt förhållande så vet vi vart vi har varann, vi känner varandra innerst inne. Det finns en slags trygghet. Skulle aldrig tänka mig en annan att dela mitt liv med. Jag vet att det finns mycket arbete i allt just nu och jag vill klara av det. Som höst löven faller så vackert så vill jag ha mitt liv. Jag vill finna ett hopp igen, att visa dom där idioterna att jag klarar av det här.Jag vill bara åka till Malaga sätta mig vid havet och bara njuta av den friska luften. Man vill så mycket men en sak i taget.
Trackback
