En slags tomhet att man ser vilka som är bort i ens liv och hur man har levt sitt liv från sitt första andetag. Min syster Veronica har sovit hos mig medans sebbe har varit i sthlm. Vi pratade mycket om Peter och hon sa hur mkt hon visste hur mycket jag betydde för honom. Så igår kväll var jag själv och lyssnade på musik och tårarna rann. Saknaden gör ondare en besvikelsen. Ibland så blir det stilla och tomt i denna ensamma värld. Jag önskade att jag var 13 igen, och kunde låta tiden stanna. Att mamma och pappa fortfarande var ihop. Det känns som om att jag sitter på en sten mitt ute i ett vatten drag och ser fåglarna fladdra runt mig, jag känner en tomhet. Vem är jag? jag är trasig. Jag lever i mitt förra liv. Men jag har märkt att ECT har gett mig denna biverkning. Jag saknar och tänker på förr och musik som jag lyssnat på i unga dagar så kan jag blunda och se mig som jag va förut. Jag önskade att jag också hade ett gott hjärta istället för att synda för mina brister och önska att jag for upp till himlen, jag är så trött på att den känslan ska komma. Jag brukar kolla på andras bloggar mode pengar bla bla. Vem fan bryr sig? själen är viktigare och hjärtat så. Jag skriver om livet tillbaka från det som gör ont. Andra tänker bara på hur dom är med pengar lyx lägenhet och bil. Jag va så förr. Men själen är viktigare en det. Jag träffade en gammal vän idag som sa fan vad glad jag är att se att du börjar att må bra igen. Jag kan inte förstå förbättringen eftersom man lever i det hela tiden, men andra som lever runt mig som ser bättre en jag. Jag önskade att jag kunde se hur jag va förr. Hur nere jag var och att jag gav upp livet. Men nu? tydligen så lever jag även om folk lämnat mig. Lika så min systers son som somnade in för 3 månader sen 27 år gammal med <3 infarkt. Ennu en person som lämnat alla som älskade honom. Jag hoppas att ni har haft en bra jul kära läsare och jag önskar att det fortsätter så! Må gott !