5 timmar
inget svar , hur ska man tänka och tycka när man får två känslor och vibbar av en annan människa? att bara vara eller att ta in allt ? kanske åkte du iväg kanske va det bäst för dig att göra det ? inte vet jag jag har inget att säga till om längre även om saknaden stryper en sakta. Känns som om att mitt datum har gått ut att älska stämpeln möglat och inte finns mera. Ångesten är fortfarande värst känner inte längre hunger känslan? bra eller dåligt? känner heller knappt att jag har ett hjärta som slår och pumpar mitt blod för att jag ska kunan andas. Idiot liv idiot jag idiot på allt mig, ska göra mig klar och åka iväg en ytterligare gång, denna gång då? kanske man får hjälp? eller samhället i ett nötskal? det som skulle behövas nu är en kram som talade för sig att inget är farligt att det gör ont, att du inte kan andas att du lever i en kris bubbla som får en att bete sig konstigt. Kärlek finns kvar där långt inne inte till mig själv utan till en annan som jag gav allt för, varför finns det aldrig en spärr för? att nu är det bra! skulle jag släppa helt så skulle tråden brista för den andra skulle inte vara där, press? jo vars den känns som om att jag är den enda som måste öppna ögonen att se , att det är jag som ska förstå att alla brister ligger hos mig, men ska jag resa mig upp varför sviker du mig och söker trösten hos andra? och inte kan kämpa dig upp för det som engång va innan allt skit kom som ett regn som man inte visste hur man skulle sortera? kanske skaffar den andra själen något nytt men kanske inte ser efter ett tag att det inte var så bra? jag vet svaren inne här, men finner inte nyckeln till det. Känns som om dom här dagarna har varit dem längsta på väldigt länge. Är en kris så? hur kommer den att sluta? är det något man kan se tillbaka på och lära sig av ? låt dig aldrig mötas av en värld med knark i. Stäng genast den dörren och blicka hellre tillbaka till de liv som du inte visste fanns, jag hade aldrig sett den här delen av stan försen jag började att umgås med fel. Kanske var det de som inte fick mig att hålla ut på rätt sätt att agera av osäkerhet? nybörjarhet? att jag kom in i ett hjärta som ingen annan tjej hade men i ett hjärta som aldrig haft regler eller folk som älskat och ville väl, kanske inte? kanske tog de på krafterna att överskatta att jag kunde hjälpa allt men istället blev min krosshet medans den andra fortfarande är den samme som första dagen? vet fan inget.
Trackback
