en timme har gått

ingen reaktion mobilen är lika död som jag är. Sala är tyst och fridfullt och jag känner mig för att dränka mig själv av ångest. vart fan är jag påväg det gör så jävla ont, skit i mig då jag vet att du aldríg skulle bry dig om mig skulle inte ens finnas på världskartan. varför skulle jag säger du alltid till mig. jag saknar verkligen en tvåsamhet här i mörkret jag orkar inte minnas.
 
 
 
 
.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback