Våran älskade vän försvann ur vårat liv allt för tidigt, alltför hastigt. Det finns endast minnen och sorg och saknad kvar, det finns inga ord som kan förklara hur svårt det är att se och att acceptera att du inte andas eller lever runt om oss. Att det inte blir några flera galna ute kvällar med gänget eller roliga hyss som Tidölindö. Du lever vidare i oss och jag hoppas att du har det bättre där du är nu, saknar verkligen dig och Nellie. Man minns dig som tuffingen med staffen, jag såg aldrig den svaga sidan av dig för att du var för bra. Alla gillade dig för den du va, att du alltid fanns för alla dina vänner. Jag trodde inte att detta skulle bli slutet, jag minns det som om det var igår att vi alla skulle ses innan sommaren skulle komma innan du åkte till Turkiet, Beciir drog till bosnien, Posze till sthlm och jag kvar i Sala. Därmed splittrades våran saga. Vi hann prata om dig till Freddy för att höra hur det var, nästa dag så var du bara booooooorta. Alldeles för långt borta, du var redan en ängel, en av dom bästa änglarna som finns där uppe med min Storebror Peter. Det är tufft att inse en saknad när en människa inte finns mera men du Rami tro eller tvivla aldrig på att du var dålig, för du satte spår i dina vänners hjärtan. Vi saknar dig alldeles för mycket, så du min kära vän vila i frid <3