Det värtsa med..
Kärlek är att sakna, att tiden och dagarna går så sjukt fort att man när väl ses att tiden bara rinner iväg och sen så var det bara att sakna igen, jag är frustread vil flytta nu fixar cv slipar lite inför provet vilar för jobbandet inatt igen och funderar på vilken juklapp jag ska välja till Filip vilket aldrig är så lätt.. Polskan är på väg över en sväng också känner mig helt matt i kroppen, bara massa tänkande och val som jag måste ta som jag inte ens har orkat att bry mig om. Men jag vet att jag vill spendera allt och utvecklas med en person men skola och framtid? Sala är ju inte direkt den staden som lockar på det sättet, men vad väntar jag på? vad är det som hindrar mig från att dra nu? finns det verkligen något kvar här förutom ärrade sår som aldrig ska kommas ihåg som bara ska brännas bort blir bara arg av att tänka tanken ens. Men jag vet ju också att det bara är jag själv som kan göra mina val, men jag känner nu när Filip åkte jag saknar verkligen att vara i uppsala och jag längtar tills på torsdag då man ska dit igen, har inte känt den saknaden men det är ju ett gammalt liv det där med, med brorsan som lever med en vart man är är i Uppsala så finns det bara fina minnen som påminner en om han. Och det bästa ja Dorran stormtrivs så blir nog att tänka om nu på en gång och sätta fart för livet kan man ju inte stanna upp eller spola tillbaka.
Trackback
