vem är jag igentligen?

det känns som om att jag inte vet vem jag är längre men det kanske är rehabiliteringen? att det tar tid att komma tillbaka när man har fallit så långt till djupet? doris ligger här brevid mig har haft henne sen mars 2010 sedan jag blev ensam och jag vet att det kommer att finnas en tid i livet som vi kommer att skiljas åt. Jag är glad att jag köpte henne just då, när det var som tuffast. Jag saknar mina gamla vänner också tara och ida klart att det finns dagar som man saknar det man hade. men man får lära sig att släppa taget. jag orkar inte att bråka med mig själv om vem jag är. just nu vet jag inte vem jag är det är bara tårarna som rinner just nu, det gör ont i själen och i mitt hjärta. om jag skulle försvinna skulle du komma ihåg mig då? känns som om att åren rinner iväg snabbare en vad jag hinner att reagera. önskade att jag kunde få åka bort att bara vara, att vara och vakna upp från det som gör ont och låta lyckan och kärleken få mig att andas och leva i nuet. brukar tänka på om ni läser min blogg och känner som jag gör? eller är det bara jag som inbillar mig? orkar inte ha det såhär orkar inte att känna mera smärta. jag vill veta vem jag är och min roll i livet. vad föddes jag till och hur kommer allt att bli? önskade att jag endag kommer att träffa och prata med dom människor som jag mist i mitt liv. kunde jag ha gjort nått ogjort? jag vet inte svaren finns nog innerst inne i mitt hjärta. jag elvan vill bara vara en lycklig tjej med ett brett leende på läpparna. många människor har det inte så bra och jag klagar? jag har ju nästan allt, jag är förlovad har en staff har en familj och en lägenhet även jobb och körkort som väntar på mig, men endå inte lycklig? finns så mycket människor som har det värre och visst finns det också människor som har allt och har ren tur och lycka i livet som aldrig har känt sorg eller smärta? jag är glad att jag törs att gå igenom ect behandlingar. många ser förändringar men jag kan inte se dem just nu. samma sak nästa lördag så ska vi till elli på haloween fest precis som för två år sen, jag har inte ens vart på statt på två år. kommer att kännas konstigt men jag vet heller inte om jag är redo för det? kanske blir det för tufft! jag kollar ut på regnet drömmer mig bort och skriver min sista rad för ikväll i min blogg. Peace and love. godnatt!


Sarah det är ingen som går felfritt i livet och sorg och smärta kommer tyvär alltid finnas.. Det är synd att du har haft det så tufft, men de kan bara göra dig starkare! <3 kanske inte idag, men i framtiden. Ha inte så stora krav på dig, låt dig känna och försök släpp bitar som sårar dig acceptera och gå vidare. Du kan bara påverka dagen idag och framtiden..! Tänk inte så mycket, slappna av det kommer av sig tillslut!! Va med människor som får dig att må bra!! Och behandla dig själv som din bästa vän!! Gör saker DU gillar inte va andra gör. Det finns inga facit på hur man ska leva eller hur man ska vara! Och dom människorna som inte kan respektera dig som du är släpp dom , dom är inte värda din tid! Du är underbar precis som du är för det du är och för det du vill.. det är alla människor på sitt sätt.. fundera inte så mycket på vem du är om det gör dig ledsen.. försök att bara vara precis som du skirver att det är din dröm.. om du lägger den energin som du försöker tänka på det på att slappna av istället. Jag vet det är inte lätt.. men varje gång tankarna kommer upp försök bara tänk att du raderar de och säger till dig själv att jag är bra som jag är <3 För det är du! Det vet jag, jag känner dig sarah sen barnsben jag kollar alltid in här för kolla hur du mår.. jag bryr mig om DIG inte för det du har.. Sista tiden upplevde jag dig mest som du ha väldigt prestationsångest.. osv .. inget dålig det händer alla någon gång i livet ,, dessa krav på sig själv.. är egentligen ganska sjukt, det är egentligen ingen som bryr sig om vad man har osv . det enda som betyder något är det man har sinsemellan alltså relationen. Jag saknar dig Sarah, vi hade så kul när vi var ute med hästarna osv. Jag älskar dig när du bara är dig själv.. Glad, sprallig, killtokig, osv.jag hatade att se dig med massa krav på dig själv.För att jag älskar dig och vill inte att du ska se ner på dig själv. Jag vet att du mådde dåligt och det var dåligt av mig att ta avstånd.. det ångrar jag! Jag har så länge velat tagit kontakt med dig men vet inte riktigt hur jag ska säga osv .. jag vill inte såra dig. För mig behöver du "vara" någon utan bara Sarah!! Alla känner oss vilse ibland. Och jag förstår att det här har vart det tuffaste du gjort i ditt liv och jag önskar att det hade vart annorlunda , det gör jag verkligen!!

Massa kramar ifrån Stephanie, Adam och Adrian!! Vi älskar dig! <3

2013-11-02 // 15:35:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback