det regnar ute och jag sitter här i min vita soffa med en staff som gnäller och puttar på mig när jag fäller tårar som jag inte längre kan hålla för mig själv., jag flyger längre ned i bubblan känns som om att jag minns detta steg samma soffa samma bleknad samma hjärta som slår snart ett hjärta som skulle hoppa ur sin bana och blodet skulle inte längre flöda i ens blodådror, hennes ögon skulle stilla slockna till och det skulle endast finnas minnen kvar av de som folk minns av henne, det blir begravning alla fäller en tår och efter årens tid så läks allt och man glöms bort. varför är jag här nu, det är inge synd om mig jag vet ju med mig själv att jag är ett psyk fall ? alla andra tjejer festar och har kul , jag då? jobbar, gör inget och är den tråkigaste människan på jorden. vem vill vara med mig jo ingen men jag kan inte se det själv. Targiskt för mig en sån idiot som jag är att man inte bara kan inse att man borde försvinna från verkligheten så att inte andra borde mådåligt över mig att jag finns och besvärar med dem problem som jag har orsakat. Jag låter dagarna dö för redslan att hoppa från bron. vad spelar det för roll om jag lämnar allt när det känns så kallt ? om man bara kunde stanna och ta sig dit igen, varför gick jag inte till doktorn när jag hade min tid, att jag sover bort min tid hos terapin? kanske kroppen som inte längre vill, jag vill bara hålla andan jag orkar inte känna att mitt hjärta slår finns så många andra som behöver mitt liv som jag lever, vill hellre vara hos peter och aldrig mera få vakna upp. Jag lyckas inte mera och det gör ont att just du ska ha fått träffa mig att du varit vid min sida i 2 år, att du inte lyssnade på dom andra? du ser ju själv hur jag är .. jag ber om förlåtelse att du är i det liv du är nu att jag ligger bakom det .. finnner inga känslor man är kall.. isolerad. Jag är död. den blonda tjejen med kämpar glöden är död. finns inget hopp finns ingenting man är helt slut. jag ville inte hamna här vill heller inte minnas, för det finns iget att minnas annnars hade jag ´kommit på dom tankarna nu, du sa sist att du inte trodde mig. men ingen annan en jag känner mig själv. du träffar någon som kommer att få dig att bli lycklig gråt inte mera om jag inte andas mera.. du hatade mig innerst inne här är jag nu den sista vägen..

 

 

 

 

min andra gadd..