2 oslagbara år.

Men det kändes nu när jag tänkte efter, men endå att det blev bra tillslut som det det blev, för jag har lärt mig att inte bry mig om saker som inte bryr sig tillbaka, men visst kan man bara le för sig själv när man hittar datum i livet som denna dag som påminner en om att man faktiskt haft en liten del som varit bra? jora lite glada minnen måste man få komma ihåg för att kunna leva vidare och veta vem man är, men klart att man för två år sedan inte trodde att det skulle vara såhär nu, när man bara hade ordet oslagbart i huvudet..Men som sagt man lever engång och man måste ta vara på det, inte bara älta utan minnas det man gjort som varit bra och lära sig att leva med misstagen och kanske ta en lära av dom? det ska jag göra iaf, trots att det varit som det varit.

Äskar dig, nu i morgon och för alltid.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback